kaffe, Patti Smith et cetera
Man inser att man vant sig vid tvåsamhet när man bara i förbifarten häller i två mått kaffe istället för ett. (Jag kan dricka kaffe igen för igår tog jag sista penicillin-tabletten. Eftersom denna blogg (gillar fortfarande inte ordet) inte blivit uppdaterad på länge så fattar inte folk som läser att jag haft borelia, men det har jag.)
Erik är inte hemma sedan snart en vecka tillbaka, och distans är nog ganska bra. Efter flytten kändes det mest som att vi var sura på varandra, hade helt olika uppfattningar om hur saker skulle ordnas. Jag ville börja packa upp så mycket som möjligt redan på flyttdagen och Erik ville sitta vid datorn. Jag blev arg, han blev arg.
Nu börjar jag iallafall få ordning på stället. Har knappt hunnit vara här. Har dock hunnit med en resa till Stockholm och en helt fantastisk Patti Smith-konsert. Den gjorde mig lycklig igen och resten av veckan har jag jobbat samt fixat och pysslat med lägenheten.
Idag är det midsommarafton. Det regnar, vilket bara känns skönt nu. Jag ska jobba och andra ska vara fulla och äta sill. Jag är inte det minsta avundsjuk (det lät ironiskt men det är det inte).
Innan jobbet ska jag tvätta och t a t a g i saker; ringa ett läskigt telefonsamtal, gå ut med skräp, packa upp mer, det tar aldrig slut!
mörk bild på Dearest Patti
julia och jag flanerar i charmigt dekadenta kvarter av Stockholm