Turku och Pikku My, here I come

Nu är det bestämt. Det blir några dagar och nätter i Åbo, vilket ska bli kul! Den här veckan är jag ledig och latar mig (ja, och motionerar för det gör man här-- Gnosjöandan och Luther!) hemma på den småländska, idylliska landsbygden. Det har plötsligt blivit sommar igen. Så ja, vad gör man annat än att sitta ute och ta vara på dagen.
Jag fick mina födelsedagspresenter: en klocka, skivor med Martha Wainwright och Cat Power och böcker av Ida Säll och Miranda July.
Jag ska strax sätta mig ute igen och läsa lite i någon av de ovan nämnda böckerna. Jag har också ägnat två dagar åt att sortera fotografier och sätta in i mitt album. STRUKTUR is the shit!
Har för tillfället blivit lite såld på Mamma Mia-låtarna efter att ha varit och sett filmen igår med min mor och syster. Meryl Streep är väldigt snygg i filmen. Och sjunger bra.

 Mkt vardagstjafs, inte mkt intellektuell stimuli att hämta här. Jag har bara behov av att strukturera upp även vardagen.

Jag har gjort utflykter också; upptäckt fina saker i min stad; det är sådant man gör när man är ledig ju. Pellevännen tog med mig till Gunnebo slott. Vi drack kaffe och planterade varsin take away-garden. Sedan Liseberg en dag, och sköna soliga Vargön med grillning och allt som hör till. Jag hittade en stackars naken Barbie som också fick bada.
Och-- icke att förglömma-- efter jobbet i fredags kväll gick vi och drack öl på krogen i Kortedala. Roligt äventyr var det! Alla borde prova!

Jönköpings länstrafik har världens töntigaste reklamfilm. Jag hatar ju all reklam men den här tar priset. Och Gardasil! Jag har ältat det förut på denna blogg men herre gud varför ges det inte gratis till alla små flickor? Och VARFÖR var det ingen, ingen som upplyste, innan vaccinet kom, om att man får cancer av att ha penetrationssex?!

morgnar

Jag läste någonstans angående FRA-lagen att människor kommer att lockas till arbete med något i stil med: Vill du kunna läsa dina vänners mail? Hemskt!
Här publicerar jag istället ett mail själv till offentligheten (fuck FRA!):


"Hej Vän!


Jag hoppas att du fortfarande är upp över öronen förälskad och lever loppan.

På tal om det läste jag en mkt intressant artikel igår där förälskelse liknas vid psykos-- det är samma saker som händer med hjärnan. Att vissa vid förälskelse utvecklar psykos och måste medicineras. Av antipsykotisk medicin dämpas således såväl förälskelse som psykos och de stackars människorna kan inte bli kära.


Har också lärt mig att man bara kan vara förälskad i 18 månader, sedan är de "ämnena" slut. Min förälskelse ska således ha gått ut för drygt en månad sedan. Ur förälskelsen ska istället komma någon "sund kärlek".

Jag vet inte när jag slutade vara förälskad, det känns som att den där speciella fasen var ganska kort. Vad jag däremot vet är att det aldrig har varit sunt. Varken före 18-månaderssträcket eller efter. Det har varit bra och dåligt och allt där emellan. Men sällan sunt.


Du missade min födelsedagsfest och jag missade din. Och massa andra tillfällen att träffa dig och din andra hälft.

Jag hoppas att våra vägar korsas snart ändå, kanske på ett närbeläget museum med kaffe eller i din stad. Minisemester till Borås?!


Ta hand om dig och handla osunt medan "psykosen" sitter i!



Kramar, Cissi"



Morgonens värsta antiklimax!


Alldeles strax

ska jag bege mig till dagens (kvällens) arbetsdag. Jag äter lunch (blandning av mosad potatis, vegbullar, lingon, selleri, körsbärstomater. jag gillar inte att laga mat till mig själv. Jag bara rör ihop det som finns i kylskåpet, vilket oftast inte är mkt eftersom det är så litet, kylskåpet alltså) och har fixat lysrören i badrummet så vi slipper utveckla epilepsi.
Igår kväll var vi på födelsedagsfest hos min syster. Hon hade bakat jättefina kakor och det var trevligt. Jag hade verkligen velat följa med ut sen men som alltid, när jag jobbat mycket och kvällen börjar bli sen, har jag ingen ork kvar alls.

I morse försökte jag skriva lite. Det blir alltmer sällan för jag blir bara upprörd när det känns som att mina ord tagit slut. Det hela känns mest ångestladdat nu och därför drar jag mig för det. Så ska det ju inte vara!
Jag köpte en fin skrivbok och tänkte att jag åtminstone ska börja med lite dagboksskrivning igen.

Jag funderar på hur jag ska lägga upp augusti, då jag ska vara ledig hela månaden. Jag måste verkligen planera annars kommer jag bara vara hemma och, oundvikligen, tacka ja till massa jobb.
Jag som först såg så mycket tid och möjligheter med sommaren, allt jag ville hinna med, har börjat inse att halva sommaren snart har gått.

Nu fortsätter jag i min naivitet att hoppas på sol och havsutflykter. Smålänningen Cissi gjorde ett riktigt fynd på en baddräkt den här veckan. Skulle kostat 298 och var nedsatt till halva priset. Sedan var det en söm som gått upp och därför fick jag den för halva priset igen.
Fin är den.


Jag fick iallafall bada på Öland. Det var riktig semester.

I torsdags var jag ledig och gjorde en grovstädning av lägenheten. Putsade fönster så att det går att se ut igen och tog bort en massa damm och ett litet spindelnät till och med.
Det känns himla skönt efteråt och på kvällen fick Erik bjuda sin duktiga sambo på en glass och sedan satt jag mitt i allt det rena och kollade på "La vie en rose".


Hemma igen

med allt vad det innebär. Vardagen. Tvätten. Maten (ja, jag försöker verkligen! Ordentlig mat ska lagas, magen ska lagas. Har fått lite inspiration nu. Soppa med selleri och palsternacka som grund is the shit.). Jobbet. Rastlöshet. Vännerna.
Idag fick jag en välbehövd sovmorgon. Jag fick böcker på posten. Bl a Bodil Malmstens Kom och hälsa på mig om tusen år inklusive vykort med foton från boken. I början av förra året minns jag att jag hade den första bloggboken som nattbok, Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig. De passar bra just som nattbok, när man är för trött för att läsa något mer ansträngande. Då låg jag på madrassen på golvet inne i Eriks lilla etta. Han läste mer på den tiden och höll just då på med antingen Sunt förnuft eller Livläkaren. Jag minns inte säkert. Hursomhelst känns det jävligt länge sedan. Jag vet inte vilken tid jag gillade bäst. Man får väl bara hoppas att man inte haft den bästa tiden av sitt liv, att det kommer sen. På riktigt liksom.
En tant jag satt och drack kaffe hos igår sa "Det var den bästa tiden i mitt liv". Hon syftade på när hennes man reste runt som försäljare och hon själv och barnen fick följa med. De hade bott i tält i Norrland. Tre veckor i taget. Hon hade lagat mat i spritköket. Det hade varit så mysigt, den bästa tiden i hennes liv.
Den här tanten bjuder mig på nybakade bullar när jag kommer dit. För att hon behöver något att göra. Hon är så fin tanten.

Undrar vad som kommer vara "Den bästa tiden i mitt liv". Det känns lite mer spännande att leva när man tänker så.